Enhetsskolan

Beslutet om en ny skola,
1950 års reformbeslut

Utan att gräva för djupt i historien, lade 1940 års skolutredning, med sitt förslag om en åttaårig elementarskola grundstenen till den framtida enhetsskolan. Elementarskolan skulle bestå av en odifferentierad folkskola och ett högre differentierat stadium, som borde kallas realskola. Åsikterna gick isär inom kommittén om det borde vara uppdelning i 4+4 eller 6+2 år.

Skolutredningens omfångsrika utredningar övergick sedan i 1946 års skolkommission, vars ledare under några månader var Tage Erlander, fram till han efterträdde Per Albin Hansson som statsminister. Kommissionen kom redan den 4 juni 1948 med sitt huvudbetänkande, innehållande en plan och principer för framtidens skola. Därefter skulle, efter en omfattande remissomgång, riksdagen ta ställning till betänkandet. Detta skedde först under 1950 års riksdag. Kommissionens arbete slutade därmed och det konkreta bestående resultatet blev 16 mindre reformer av den bestående skolordningen.

1946 års kommission betonade starkt motiven för en förlängd obligatorisk demokratisk skola, en nioårig enhetsskola. Samtidigt stod det klart att de stora årskullarna från senare delen av 40-talet skulle kräva en kraftig utbyggnad av skolväsendet. Den nya enhetsskolan skulle ersätta folkskolan och realskolan, enligt kommissionens recept. Något försök skulle inte förekomma, utan reformen skulle inledas direkt och pågå under en längre tid.

Efter att 547 remissvar av 628 möjliga inkommit till skolöverstyrelsen var det så dags för propositionen till riksdagen. Propositionen ”Riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling” fick nummer 1950:70 och omfattade nästan 600 sidor. Till detta kom senare 19 st olika partipolitiska motioner.

Under den följande utskottsbehandlingen uppkommer i kompromissens namn uttunningar i propositionen, framför allt genom att en mer omfattande försöksverksamhet ytterligare betonas. Kompromisserna bidrog till en lugn riksdagsdebatt med utbytande av artigheter och varken i första eller andra kammaren begärdes votering.

Resultatet av 1950 års riksdagsbeslut blev i praktiken införandet av en nioårig försöksskola, som skulle utröna enhetsskoleförslagets lämplighet då det gäller differentiering, centralisering, utbildningsutformning, yrkesutbildning m.m. Många svåra beslut sköts i det sammanhanget på framtiden.

De stora årskullarna krävde 1953 ett nytt riksdagsbeslut om ”försöksverksamhetens dubbla målsättning”, som innebar att de stora behoven av nya platser på realskolenivån skulle tillgodoses genom en utökad försöksverksamhet med enhetsskola och inte genom utbyggnad av det gamla skolsystemet.

1956 års riksdag gjorde ett försök att undanröja 1950 års kameliontbeslut i och med beslutet att försöksverksamheten skulle utmynna i en obligatorisk organisatoriskt sammanhållen nioårig enhetsskola. Man hade dock tyvärr glömt bort att både den praktiska realskolan och flickskolan stod helt utanför försöksverksamheten efter utskottsbehandlingen 1950.

Ytterligare ett riksdagsbeslut 1957 formade till sist ett tidsschema som innebar att den pågående försöksverksamheten från läsåret 1962/63 skulle efterföljas av en allmän övergång till enhetsskola, som skulle vara helt genomförd läsåret 1972/73. I och med detta kvarstod nu bara frågan hur denna enhetsskola skulle konstrueras. Den skickligt dunkla skrivningen i 1950 års riksdagsbeslut medförde att begreppet enhetsskola under 40- och 50-talet kom att användas med olika innebörd, men begreppet var i själva verket till intet förpliktande, eftersom kriterierna för den nya skolan inte var fastlagda.

Försöksverksamheten 1949/50-1962

1946 års skolkommissionen skrev också till 264 kommuner och inbjöd till en ”pedagogisk försöksverksamhet” med början 1949/50 i årskurserna 1 och 5. I regeringens beslut den 20 maj 1949 erbjöds 14 kommuner att påbörja försöksverksamhet från och med läsåret 1949/50. Dessa var Bollnäs stad och landskommun, Burlöv, Hiteaniemi, Lerum, Lillhärdal, Sura, Timrå, Åhus, Österåker, Oland, Vifolka, Skelleftehamns skolområde och Björkhagens skola i Stockholm.

Försöken startade idylliskt, mycket beroende på att de utvalda kommunerna var positiva och framsynta med relativt goda resurser. 1951/52 tog alla kommuner utom Bollnäs och Björkhagens skola steget in i årskurs 7, det första differentierade steget med tyska som nytt språk och system med ämneslärare. Nu började en tuffare jämförelse, den mellan försöksskolorna och realskolorna.

Försöksverksamhetens kvantitativa utveckling 1949-1962

Läsår
Kommuner
Klasser
Elever
1949/50 14 172 2483
1950/51 20 379 7529
1951/52 25 682 14635
1952/53 30 1009 22725
1953/54 37 1525 35784
1954/55 46 2516 61498
1955/56 59 3394 84941
1956/57 71 4393 109694
1957/58 96 5702 143370
1958/59 142 8036 196343
1959/60 217 11191 266042
1960/61 295 14283 333094
1961/62 415 18665 436595

Ett annat problem i försöksverksamheten var organiserandet av studie- och yrkesorienteringen. Läsåret 1956/57 påbörjades därför en utredning, som i mars 1958 utmynnade i ett bemyndigande att pröva ett nytt pedagogiskt system särskilt för den yrkesförberedande undervisningen. I 13 kommuner påbörjades försöken läsåeret 58/59, men de upphörde 1962.

1957 års riksdag låste efter krav från skolmyndigheter och kommuner till sist hur enhetsskolan skulle införas. Äntligen kunde läroplaner, lärarutbildning och läromedel planeras utan osäkerhet om nya försöksverksamheter. Innebörden av riksdagsbeslutet var att läsåren 1962/63 till 1968/69 var en lämplig tid för övergång. På det sättet skulle alla kommuner genomfört övergången i alla årskullar i och med utgången av läsåret 1972/73.

Mot slutet av 50-talet tunnades försöksverksamheten ut och en sammanfattande rapport över försöksåren kom att omfatta åren 1949/50—1958/59. Det sista materialet som berörde särskilda försöksfrågor insamlades 1956/57 och den sista årliga rapporten avsåg läsåret 1960/61. Man var alltså i realiteten inne i en reguljär enhetsskola i vissa kommuner redan läsåret 1961/62, som officiellt var försöksskolans sista år.

Slutsats

Läsåret 1961/62 kan alltså indirekt kallas det första året med enhetsskola. Det året gick jag ut klass 9g på Kanalskolan i Skellefteå. I Mitt betyg är skolformen det året ändrad från försöksskola till enhetsskola.

Sedan är det en helt annan historia att ett nytt riksdagsbeslut fattades 1962 om införandet av grundskolan…

  1. Inga kommentarer än.