Har precis laddat ned och installerat en förhandsversion av det nya operativsystemet som Microsoft ska släppa i oktober. Det ser riktigt bra ut, inte allt för många buggar som hittills drabbat mig. Den stora fördelen sägs vara att programmet inte kräver mer hårdvaruresurser än tidigare versioner, vilket intresserar mig, eftersom jag gillar återvinning. Jag har installerat det på min gamla (lagade) P4-dator och den har blivit betydligt snabbare, men det beror främst på att datorn inte har så mycket annat att hantera just nu än operativsystemet. Återkommer om en utvärdering!
Just nu pågår en debatt mellan Eva Hamilton på Sveriges Television och TV4 om de förutsättningar som gäller för intäktsfinansierade media kontra public service.
Jag kan inte annat än att hålla med henne om det viktiga i att ha en trovärdig, bra och kostnadsfri distribution av både nyheter och underhållning. TV4 är definitivt inte min favorit då det gäller att se på en förhoppningsfullt bra film och mitt i allt bli avbruten av i sammanhanget helt opassande reklamfilm, för att inte tala om den tid man måste avsätta om man vill se slutet också.
Se på klippet från Youtube nedan, det sammanfattar mina synpunkter, dessutom med bra musik!
Före jul 2011 tackade min hembyggda dator Wicke III för sig och tystnade. Självklart hade jag tagit backup på allt viktigt, så där var Sverige räddat. Men backupdatorn var ju av samma årgång med P4-processor och lite ansträngt grafikkort. Vad göra.
En inre kraft, som jag knappt trodde existerade, började påverka mig att inte dra ut i köpdjungeln till Elgiganten, Expert eller Mediamarkt för att inköpa en superdator för nästan inga pengar alls. (DVS: ~4999 kronor) Kraften gjorde att slit och släng-modellen fick ge vika för återbruk.
Ett besök på stadens lokala datorbutik övertygade mig om att jag fattat ett riktigt beslut. Där inhandlades för en mycket moderat summa nytt moderkort, ny 4-kärning processor, minne och till sist ett potent grafikkort. Poängen är att resten av grejorna återvanns från den gamla Wicke III.
Helgen var räddad. Även om saker kan gå bra och ännu bättre, så tog det tre dagar att bygga och starta upp alla program i min nya dator Wicke IV. Den rullar nu för fullt och ”Mina dokument” är överförda och strukturerade på ett tydligt sätt, vilket innebär att jag just nu inte hittar någonting.
Det som känns bra, förutom att jag har duktig och fräsch datakraft, är mitt bidrag till en renare miljö genom att renovera i stället för att enkelt köpa nytt!
Så blev det då äntligen rejäl vinter efter några mindre försök på minussidan. Minus 11 grader och en strålande sol var det mellan 12 och 13 på dagen då vi passade på att ta en timslång promenad runt Rödäng och Tvärån. Bilden får visa snöläget som nu är helt normalt.
I dag klockan 19.00 invigdes årets ljusfestival i Umeå. Vi cyklade ner på stan (när cyklade vi senast i mitten på november?) och tittade på alla mer eller mindre fantastiska idéer som lyste upp centrum.
Mest imponerande var denna labyrint av ljuslyktor som barn i Umeå gjort genom att samla ihop och dekorera över 4100 glasburkar av olika sorter, ett imponerande arbete. Massor av umeåbor var ute och uppskattade alla installationer, bara det var trevligt. Detta kulturarrangemang håller på att bli en fin tradition! Hur stort blir det 2014?
Efter drygt 11 år i projektet var det i går så dags för definitivt avslut på mitt engagemang i Botniabanan AB. På HK inlämnades de sista dokumenten och utrustningen. En liten lista på mindre åtgärder blev dock kvar, så att de få som nu fortsätter med förvaltningen har något att göra!
Nu återstår bara att åka på Botniabanan och njuta av den fina komfort som resan erbjuder med de nya tågen, naturligtvis blir det en resa ända till Stockholm senare i höst.
Nu går det undan. Slutet är nära. Idag blev jag efter nästan 11 år i projekt Botniabanan avtackad med alla obligatoriska tillbehör, blommor, tavlor, gubben ”lyftet” (ovan) och tal av VD.
Som jag antytt tidigare har det varit en fantastisk tid tack vare framför allt duktiga och trevliga medarbetare. Det monument som vi lämnat efter oss skäms ju inte heller för sig.
I samband med mötet kom vi överens att jag jobbar till den 31 mars och står till förfogande till den 30 juni. Sedan är det långsemester!
Nytt år med stora förändringar. Dagen då det fria livet börjar, närmar sig med stormsteg. Nu är de bara 16 dagar med väckarklocka kvar. Den första februari är det meningen att min arbetsdag förminskas till det jag själv ”vill” jobba med. Lite efterdyningar blir det nog i alla fall fram till semestern, men väldigt lite.
Det har varit trevliga år, särskilt den senaste tiden, nästan 11 år med Botniabanan. Förväntningar på det nya livet? Ja, men det får jag återkomma till.
Senaste kommentarerna