Julafton 2011-12-24 klockan 17.00
I dag klockan 19.00 invigdes årets ljusfestival i Umeå. Vi cyklade ner på stan (när cyklade vi senast i mitten på november?) och tittade på alla mer eller mindre fantastiska idéer som lyste upp centrum.
Mest imponerande var denna labyrint av ljuslyktor som barn i Umeå gjort genom att samla ihop och dekorera över 4100 glasburkar av olika sorter, ett imponerande arbete. Massor av umeåbor var ute och uppskattade alla installationer, bara det var trevligt. Detta kulturarrangemang håller på att bli en fin tradition! Hur stort blir det 2014?
Eller en resa från uppgång till fall.
Jag håller på att med stort nöje läsa Tage Erlanders dagböcker från mitten av fyrtiotalet till sextiotalet. De böckerna verkar vara som ett slags föregångare för dagens bloggare enligt Dagens Nyheters krönikör Björn Wiman. Erlander var nog en stor föregångare på många områden, men med mycket små tankar om sig själv. Det går inte att förstå hur han kunde dominera dessa decennier politiskt med tanke på hur han kritiserade sig själv som talare och debattör.
Att tänka sig att Erlander skulle sko sig på det allmännas bekostnad är helt orimligt, i så fall krävs hållbara bevis. Erlander åkte spårvagn till jobbet och blev ibland hämtad av sin fru Aina i Amazonen. Någon reseräkning från henne i detta sammanhang är lika otänkbar.
Då styrde inte riksdagens anvisningar och regler i första hand, utan moral och sunt förnuft, något som även idag måste vara ledstjärna före diverse reglementen. Det gäller alla medborgare, men särskilt våra folkvalda, de måste vara beredda på speciella krav från oss väljare.
Sveriges på 1900-talet största parti har nu passerat sin storhetstid och är akterseglat av tiden själv. Jag tillhör inte de politiskt närmast sörjande, men måste ge Umeås Lennart Holmlund rätt i att tidigare i år överväga sin avgång om Juholt skulle väljas till ledare för socialdemokraterna. Holmlund har fått rätt många gånger då han uttalar sig efter att ha ”tänkt till lite” och han har förmodligen en stor politisk känsla för vad som är gångbart. Nu för tiden kommenterar inte Holmlund något kring Juholt, också det är värt att notera.
När Juholt i riksdagen säger att ”ingen ska behöva tvivla om vart Socialdemokraterna vill ta landet” så tvivlar jag på att följa med på den resan, liksom på hans omdömesförmåga och på hans kompetens som oppositionsledare och som eventuellt möjlig statsminister.
Alliansens medarbetare sitter troligtvis nöjda på sina rum och planerar för ytterligare fyra år vid makten efter nästa val. Segern är redan klar! Se bara upp för omotiverade reseräkningar och andra avarter av girighet. För dagbok över var ni är, vilka ni möter och håll koll på ekonomin, så som de som vill lyckas politiskt i USA gör.
En annan gång ska jag tycka till om press, undersökande journalistik, meddelarfrihet och annat nödvändigt i den fria världen, något som precis har drabbat Juholt.
Nu när säsongen för middagsbjudningar närmar sig, passar detta tips bra om man ska ha många gäster och en finare fest med bordsplacering. Tipset är hämtat från Vinklubben.se. Tänk på att som värd försöka komma ihåg alla namnen på de bjudna gästerna, så att denna skylt inte behöver komma till verklig användning. Tipset fordrar ju också lite planering om man har en större bjudning, korkarna ska ju sparas ihop!
…har jag fortfarande nästan jämt. Men i helgen har jag på ”ledig” tid haft kul men också jobbigt. Genom Boströms traktor i Umeå, tack Fredrik och Göran, lånade jag en ATV typ ”Honda Foreman” och skotade hem träd från skogen i stugan. Vilken duktig arbetshäst det var, en riktig rolig helg!
Det går aldrig att underskatta bra verktyg. Detta är nog ett måste om man ska bedriva rationellt skogsbruk. Det gör jag 3 – 4 dagar varje år. (För 99 tusen får man en vagn också.)
Inte mycket att klaga på även för en gammal Skellefteåbo. Sol, sol i stort sett dygnet runt. Regnet under juni och juli kan nog bara den bruna gräsmattan klaga över. För växtriket blev ändå augusti månad lite bättre regnmässigt, 20 mm nederbörd till och med den 22. Midsommarhelgen som vi firade i stugan med inbjudna bekanta var nog den kallaste midsommaren på länge, men inte desto mindre mycket trevlig.
Ingen riktig semester har det ju varit, mest beroende på att jag ju nu är ålderspensionär. Till råga på allt så har jag hittat en lämplig ny syssla med anknytning till min tidigare roll som projektledare, ett deltidsjobb som konsult och koordinator för Umeå kommun i Trafikverkets Umeåprojekt Västra länken. Dessutom har jag engagemang i en utredning inom MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) för att organisera hur vi som tidigare försvarsfrivilliga ska kunna hitta former för att bidra med vår kunskap till krisberedskap vid incidenter i det civila samhället. Något som tyvärr har visat sig vara högst aktuellt i sommar med tanke på vad som skett i vårt broderland Norge.
Nu är dock tanken att mer fysiskt arbete ska ske och arbetsbyxorna är nytvättade i väntan på kommande insatser. Hittills har norrväggarna på husen i stugan blivit laserade och 8 träd är fällda och upplagda för avhämtning. Bordet på bryggan har också fått en rejäl upprustning.
Redan i månadsskiftet maj/juni reste vi till huvudstaden för att heja på sonen i Stockholm Maraton. Och naturligtvis för att träffa barnbarnen! En ”tvådagars” till sommarstaden Luleå var väl egentligen en arbetsresa. Sedan bar det iväg till storstaden igen, medförande en motorsåg och nytvättade arbetsbyxor för att fälla ett äppel- och ett plommonträd, samt spika trall och plank.
Två resor till våra bekanta i Sillskatan, Skellefteå har det också blivit. Där var det lika vackert väder. Till Mickelsträsk och Vindeln har vi också gjort en avstickare
Till Warszawa åkte vi under en weekend i mitten på augusti. Även om jag läst mycket om staden och dess invånares lidande under anrda värdskriget, är jag förvånad över hur väl den blivit återbyggd. Warszawa blev en mycket positiv överaskning med en modern stadsplanering och mycket gröna ytor. De historiska platserna var ömsint återskapade som om inget kunna förstöra dem. Det 231 meter höga kulturpalatset som Polen fick i gåva av Sojetunionen på 50-talet blir i detta sammanhang som elefanten i glasbutiken, ganska felplacerad.
Warszawa den okände soldatens grav
Warszawa kulturpalatset
(Men nu har vi bokat en resa till Turkiet, mer om detta sedan.)
Hela sommaren har stugan varit utgångspunkten för våra göranden. Ett andningshål med lugn och ro jämfört med allt som händer runt om i den stora världen. Båten har fått sig en ordentlig översyn, men inte har det blivit mycket på havet i år heller! Årets cykelfest trevlig som vanligt liksom årets stugfest som nu hölls på ett nytt ställe med mycket lämplig lokal.
Sommarens enda riktigt mörka moln, när vänder det?
Känns som om den mässan är på väg ned. Lite folk den dag vi var på besök, så det var lätt att handla. Vårt fokus var i år på luftvärmepumpar.
Ja, men med hänsyn till akut tidsoptimism ber jag att få återkomma.
Efter drygt 11 år i projektet var det i går så dags för definitivt avslut på mitt engagemang i Botniabanan AB. På HK inlämnades de sista dokumenten och utrustningen. En liten lista på mindre åtgärder blev dock kvar, så att de få som nu fortsätter med förvaltningen har något att göra!
Nu återstår bara att åka på Botniabanan och njuta av den fina komfort som resan erbjuder med de nya tågen, naturligtvis blir det en resa ända till Stockholm senare i höst.
Till alla som tittar förbi passar jag på att önska en glad midsommar även i år. Årets blomma är en sommardahlia.
Vädret ska åtminstone här uppe i norr vara lite osäkert, men det tillhör den här helgen att ibland bli överraskad av en regnskur, alternativt en fantastisk midnattssol. Det enda riktigt säkra är att myggen är uppe hela natten!
Under hösten och vintern har jag i min släktforskning kunnat lägga lite pussel med alla som bär vårt efternamn (men med lite varierande stavning). Det verkar som jag nu lyckats till 98% att koppla alla personer till sina förfäder.
Då det berör även de som lever och är kartlagda i närtid kan jag inte publicera denna del av min forskning, utan drar en gräns vid cirka 1940, vilket är en allmänt accepterad gräns med hänsyn till personlig integritet.
Min kartläggning ligger i en länk HÄR. Öppna länken och sök efter något namn som är bekant eller känt. Sedan går det länka sig bakåt till anfadern.
Är du intresserad av den nyare delen av forskningen går det bra att sända e-post till anders(snabela)wikdahl.eu och beskriva från vilken anfader ättlingarna önskas. Beskriv också vilken koppling som finns till efternamnet eller annat motiv till att efterfråga de yngre ättlingarna. Jag är också tacksam för dina kommentarer i övrigt!
Senaste kommentarerna